Nyheter

Här samlar vi nyheter om svenskt båtliv - för att vi, precis som du, trivs till sjöss!

Bärgning av båt – se hur det går till när olyckan varit framme

fre 5 maj 2023

Vi får följa med Svenska Sjös skadereglerare Per Ingberg och Niklas Eriksson, specialist på båtskador, på en bärgning. I klippet nedan får ni se båten bärgas och vi berättar hur det faktiskt går till när Svenska Sjö får in ett ärende om en sjunken båt.

När olyckan väl är framme kan det gå fort. Denna gången var det en förtvivlad båtägare och försäkringstagare på Svenska Sjö som ringde in om att han båt sjunkit.

– Vi är här för att konstatera vad som har skett och se hur bärgningen går till. Men framförallt vill vi ta reda på orsaken till att båten sjönk, säger Per Ingberg, skadechef på Svenska Sjö.

Denna gången var det försäkringstagaren Stefan som varit med om det otänkbara, att vakna upp till samtalet att hans båt sjunkit. Båten hade legat på land över vintern och gjort mindre jobb och reprationer över vintern och inte sett några direkta brister.

– Jag har haft den länge och har blivit observant, speciellt eftersom att det är en träbåt. Man vill ju vara så säker som möjligt men man vet ju aldrig, det är ju som sagt en träbåt, säger Stefan.

Så som många andra som råkat ut för samma situation är Stefan förbryllad över vad som kan han hänt.

Därför sjunker båtar

Men vad är den vanligaste orsaken till att båtar sjunker? Vi frågar Niklas Eriksson, specialist på båtskador hos Svenska Sjö.

– Mindre båtar lägger sig oftast med aktern utåt. När det då kommer vågor som sköljer över får pumpen jobba. När batteriet efter ett tag tar slut sjunker båtarna, säger Niklas Eriksson.

Styrpulpetare är de båtar som oftast råkar ut för sjunkskador. Men när det gäller sjunkskador i samband med sjösättning är träbåtar som Stefans klart överrepresenterade.

– Just träbåtar ska ju täta sig när de går i vattnet. Oftast så går de på en flottör som ser till att pumparna går igång när de behöver. Men saker kan gå fel, strömmen kan gå, en bordgenomföring kan vara trasig, eller så slutar pumpen fungera, säger Niklas Eriksson.

När det väl händer kan det gå snabbt. En liten läcka på en träbåt blir ofta stor om båten sjunker ner under spanten som normalt sett är ovanför ytan och inte tätt. Då kan det i vissa fall redan vara för sent.

Så går en bärgning till

Stefans båt bärgas med flytsäckar samtidigt som den länsas med pumpar. När väl båten är uppe undersöker Svenska Sjö Assistans vad som kan ha varit orsaken till att båten sjönk.

– Ofta när det gäller träbåtar konstaterar att de inte har något läckage när de väl bärgats upp till ytan eftersom båten tätats när den varit under vattenytan, säger Niklas Eriksson.

Hur båten bäst bärgas varierar från fall till fall men ofta är lyftsäckarna att föredra.

– Det går då att styra bärgningen utan att ta i mer på ett eller ett annat ställe. Lyftningen av Stefans båt är fördelad över flera punkter. Fördelen med detta är att luften i säckarna och båten jobbar ihop vilket förhindrar slitskador.

bargning-trabat-svenska-sjo2-1024x1024.png

Vad händer sedan?

När båten väl är uppe tar går ärendet över till våra kunniga skadereglerare.

– Det första vi gör är att försöka konstatera felorsaken. Utifrån den får vi titta på försäkringen och våra villkor för att bedöma vad som går att ersätta. Behöver båten bogseras kallar vi hit en resurs som bogserar båten till varv eller närmsta servicekaj där det så snart som möjligt inleds en restvärdesräddning. Under en sådan tittar vi på det som ibland kallas för båtens hjärta, eller den enskilt dyraste saken i båten, vilket oftast är motorn. Den vill vi isåfall rädda först så att den är funktionell inför framtiden, säger Per Inberg till Stefan.

Ofta finns mycket annat som kan vara av värde i båten, hur gör man med det?

– Gällande inventarier och personlig egendom i båten får vi fatta ett beslut tillsammans med båtägaren. I samråd bestämmer vi vad båtägaren kan göra själv och om man vill ta in ett annat företag som hjälper till. Men det är beslut som får vänta tills dess att båten är uppe, säger Per Ingberg.

Rutinerade veteraner, unga äventyrare och återvändande klassegervinnare. I år är startfältet till Gotland Runt fyllt av berättelser som påminner om en och samma sak: det här är en segling för alla som vågar drömma lite stort. Vi har träffat tre av dem. Med drygt en vecka kvar till start den 28 juni har vi tillsammans med vår redaktionella samarbetspartner Skippo mött några av de besättningar som gör årets upplaga av Gotland Runt. En sak är tydlig genom alla tre möten: Gotland Runt är inte bara för proffsen. Erfarenhet möter entusiasm Kajsa Terz Moravet är inget nyfiket nybörjarnamn i startfältet – hon är ett återkommande ansikte i Gotland Runt och ger sig ut igen i år, den här gången på Omega 42:an Oriole tillsammans med sin pappa. Det är en välbeprövad och pålitlig kryssare som passar upplägget perfekt. Att segla ihop med familjen, på en båt alla känner utan och innan, är en medveten strategi. Kajsas råd till den som funderar på att ta steget? Öppna upp båten och bjud in andra – precis som pappan gjort tidigare, när yngre Omega-ägare utan kappseglingserfarenhet fick följa med bara för att känna på det. Det är så fler hittar dit. – Jag tycker det är kul att kryssa. Jag kan tycka att det blir lite tråkigt när man seglar spinnaker hela vägen ner till rundningen och sedan vrider det och man åker med vinden tillbaka igen. Ungdomarna tar för sig Åtta ungdomar i en Linjett 35 – det är en av de mest inspirerande satsningarna i årets startfält. Tilda Bindzaus och Linnea Neiderud leder en besättning av unga seglare med rötterna i scouting och jollesegling, och de seglar Visbybanan på cirka 245 sjömil. Men storleken på äventyret är inte mindre för det. Besättningen har tränat ihop i flera år, bland annat genom offshore-racet Åland Offshore, och vet vad som väntar när sömnen tryter och vinden tar i. Deras budskap till andra ungdomar är glasklart: – Det funkar på en Linjett 35 och med teakdäck också. Man måste inte vara en gammal sjöbuse, halvproffs eller ha en renodlad kappseglingsbåt för att få uppleva det här äventyret. En segling som alla kan göra Anders Ekholm är tvåfaldig klassvinnare i Gotland Runt med sin X-332 Trixie och gör comeback i år med samma båt och en medvetet blandad besättning – erfarna kappseglare sida vid sida med yngre som är ute för upplevelsens skull. Han menar att bilden av Gotland Runt som något extremt och avancerat är missvisande, och att tröskeln egentligen är betydligt lägre än vad många tror. – Många tror att det är mer avancerat än vad det egentligen är. Det är många som seglar till Visby på sommaren – det behöver inte vara mer dramatiskt att segla ett Gotland Runt. Bara en dryg vecka återstår till start. Håll utkik på Skippo.se, hos Svenska Sjö och i våra sociala medier för löpande uppdateringar från världens största årliga havskappsegling.

Gruvhål, historia, folkliv, rörelse, makalös natur och skärgårdsromantik. Utö har allt en båtgäst kan önska sig. Följ med när Svenska Sjös Emma Lagerström upptäcker en av Stockholms södra skärgårds mest klassiska öar – tillsammans med Skippos Claes Olivecrona. När Emma Lagerström från Svenska Sjö Båtförsäkringar och Claes Olivecrona från Skippo glider in mot den klassiska skärgårdsön är det som att köra rakt in i ett stycke svensk sommarhistoria. Här har människor brutit malm sedan medeltiden, societeten har druckit punsch på verandor och Evert Taube har diktat sig varm. Sammantaget gör det Utö till mer än ett färdmål för sjöfarare. Det är ett begrepp. Pondus utan stress När man närmar sig hamnen reser sig den gamla gruvpatronens tjänstevilla som ett riktmärke över öns långa historia – en pampig byggnad som står som symbol för hela ön, stillsam pondus utan stress. Utö är en sådan plats där historiens vingslag känns ända in i märgen. Seglare, sommargäster, fiskare, konstnärer, barnfamiljer, livsnjutare – många är de som bara ”skulle stanna en natt” men blev kvar betydligt längre än så. Det började i berget. Utö var under århundraden ett av Sveriges viktigaste gruvsamhällen, med brytning som pågick från 1100-talet fram till slutet av 1800-talet. Här slets det hårt, djupt nere i schakten. Mörker, vatten, hetta och slit. I dag är samma plats mer av ett vykort. Gamla gruvhål ligger kvar som dramatiska påminnelser om livet som var, medan utsikten över Mysingen är desto ljusare. Kontrasterna gör Utö så speciellt – det vackra ovan jord och det brutala under. Mycket att upptäcka Det fina med Utö är att man inte stannar vid bryggan. Man går i land och försvinner in i ön. Här väntar bageri, värdshus, små vägar, cykelstigar, badvikar och historier bakom nästan varje knut. Emma och Claes lånar bil av en lokalprofil vars familj bott här sedan 1800-talet – en detalj som säger mycket om ön. På Utö lever generationerna sida vid sida med sommargästerna. Ett hett tips är annars att hyra cykel för att upptäcka ön på egen hand. På Utö har människor brutit malm sedan medeltiden, societeten har druckit punsch på verandor och Evert Taube har diktat sig varm. Kort sagt – en explosion av historia och skärgårdsromantik. Mitt på ön ligger Utö kyrka, vackert placerad nära vattnet. Inte den mest praktfulla kyrkan i landet, som Claes torrt konstaterar – men läget är sensationellt. Och som så ofta i skärgården är det historierna som gör platsen större än byggnaden. Här berättas om den unge prästen och kvinnan han älskade, som gick genom vårisen och aldrig kom tillbaka. Tragiskt, romantiskt, oförglömligt. Skärgården har alltid varit sådan: hänsynslös och poetisk på samma gång. Harmoni och balans Utö har en balans som inte alla öar kan skryta med. Här finns service utan att det känns exploaterat. Historia utan att det känns musealt. Natur utan att det känns otillgängligt. Liv och rörelse – men också stillhet. För båtfolk är det guld värt. Du kan komma hit för en natt och fylla på allt du behöver. Eller stanna flera dagar och ändå inte känna dig färdig.

Efter expeditioner bland världens högsta berg väntar nu ett nytt äventyr till havs för äventyraren Aron Andersson. Nästa mål är Gotland Runt – ombord på Svenska Sjös Elan 310 Groundbreaker tillsammans med den erfarne proffsseglaren Christian Harding. Aron Andersson är sedan länge känd för att utmana både sig själv och omgivningens föreställningar om vad som är möjligt. Efter att som barn ha drabbats av cancer blev han rullstolsburen, men det har inte hindrat honom från att genomföra en rad extrema äventyr. Genom åren har han bland annat bestigit Kebnekaise och Kilimanjaro, genomfört en Svensk Klassiker och deltagit i fyra Paralympics. Nu riktas fokus mot havet och den klassiska havskappseglingen Gotland Runt. Tillsammans med Christian Harding ska Aron Andersson segla Svenska Sjös Elan 310 Groundbreaker i Double Handed-klassen där endast två personer får vara ombord på båten under tävlingen. Förberedelserna inför satsningen är redan i full gång och målet är att visa att segling är en sport där fler kan hitta sin plats – oavsett förutsättningar. – Många tänker nog spontant att det inte går att kappsegla i rullstol. Men det mesta går om man är beredd att tänka lite annorlunda, säger Aron Andersson. För honom är segling heller inget nytt område. Han tävlade inom parasegling redan i unga år och deltog i Paralympics i Aten 2004 innan han senare gick vidare till friidrott och andra äventyrsprojekt. Men Gotland Runt innebär en annan sorts utmaning. Ombord på en mindre kappseglingsbåt krävs ständig rörelse, uthållighet och samarbete – ofta under tuffa väderförhållanden och med begränsad sömn. Inte minst när båten ska seglas på endast två personer. Detta är det första inslaget i serien om Aron och Christians gemensamma dröm om Gotland Runt – en samproduktion mellan Skippo och Svenska Sjö Båtförsäkringar.