Nyheter

Här samlar vi nyheter om svenskt båtliv - för att vi, precis som du, trivs till sjöss!

Blåsigt men vackert – första bilderna från vårt vinteräventyr!

tis 6 feb. 2024

Hos Svenska Sjö uppmuntrar vi alla att ge sig ut på vattnet oavsett säsong. Denna gång tar vi med oss Skippos Gustav Morin på ett spektakulärt vinteräventyr i den yttre delen av Stockholms skärgård. Tillsammans utforskar vi vinterns tystnad och skönhet och visar att båtliv inte bara är en sommaraktivitet.

I Sandhamns omgivningar når byvindarna hastigheter upp till 20 meter per sekund, och kvicksilvret i termometern sjunker till dubbla minusgrader. På Svenska Sjö-båten som ligger förtöjd vid kajen bildas ett allt tjockare lager av is. När vi når fram till Gustav har han precis återvänt från vad som kan vara hans mest utmanande äventyr på en SUP-bräda någonsin, en prövning mot naturens krafter som få kan föreställa sig.

– Jag kan erkänna att denna första dag för de flesta skulle framstå som en smått idiotiskt tidpunkt att syssla med paddling. Men vi ville se vad som går att hitta på när isen täcker skärgården. Nog har det varit blåsigt och helt klart utmanande med alla vågor när vattnet som skvätter över brädan direkt fryser till is och gör den redan utmanande balansakten smått omöjlig. Men på många sätt och vis har även vinterpaddling sin charm, säger Gustav Morin.

Hur tänker du då?

– Man måste kunna se möjligheter istället för begränsningar. Ursprungligen hade vi tänkt oss en skridskotur i den yttersta skärgården där isen just lagt sig och vikarna var öde. Men för att inte stå där helt lottlösa om isförhållandena skulle svika, packade vi med oss både en kajak och en SUP-bräda.

Måste det verkligen göras på detta extrema vis?

– Haha, nej det är det verkligen inte. Det var bara så det blev eftersom det var då vi hade tid. Så att klä sig rätt och behålla en positiv inställning var avgörande.

Ni följde alltså den gamla goda devisen ”inget dåligt väder, bara dåliga kläder”?

– Just precis så! Och klämtjäcka ”ut på tur, aldrig sur”.

paddling-och-sup-vinter_jan_23_1001-1024x1024.jpgpaddling-och-sup-vinter_jan_23_0997-1024x1024.jpgpaddling-och-sup-vinter_jan_23_1016-1024x1024.jpgpaddling-och-sup-vinter_jan_23_205-1024x1024.jpgpaddling-och-sup-vinter_jan_23_1024-1024x1024.jpgpaddling-och-sup-vinter_jan_23_198-1024x1024.jpgpaddling-och-sup-vinter_jan_23_1031-1024x1024.jpgpaddling-och-sup-vinter_jan_23_181-1024x1024.jpgpaddling-och-sup-vinter_jan_23_1043-1024x1024.jpgpaddling-och-sup-vinter_jan_23_120-1024x1024.jpgpaddling-och-sup-vinter_jan_23_1049-1024x1024.jpgpaddling-och-sup-vinter_jan_23_045-1024x1024.jpgpaddling-och-sup-vinter_jan_23_1058-1024x1024.jpgpaddling-och-sup-vinter-1024x1024.jpg

Foto: Henrik Trygg

Var alla lika entusiastiska över vinteräventyret som du var?

– Kaptenen ombord gav oss en utskällning då och då när dörren till kajutan stod öppen för länge, men han måste förlåtas för det är något särskilt med att segla genom en snötäckt skärgård och betrakta det hela men samtidigt ha känslan av att vara inomhus. För oss som lekte runt i det kalla var det dock stunder av vemod, särskilt när Emmas fingrar blev allt blåare i kajaken, eller när jag missade att stänga torrdräktens blixtlås ordentligt. Det blev uppenbart när jag plurrade i sjön.

Såhär långt, vad har varit höjdpunkten under ert vinteräventyr?

– Vi är nog alla överens om att många som drömmer om skärgården under denna tid på året skulle uppskatta värmen av att komma in när kvällen faller på. Det gällde särskilt för vårt sällskap. Att få tillgång till både Sandhamn och Seglarhotellet helt för oss själva, och en bastu efter en av de kyligaste dagarna jag varit med om till sjöss, var verkligen något utöver det vanliga. Men jag kommer främst att minnas hur det kändes att navigera över stora isflak med en uppblåsbar bräda, att vada genom snö på små öar och att råka gå igenom isen utan större oro, tack vare min ganska vattentäta torrdräkt, summerar Gustav Morin som ser fram emot bättre väder när äventyret fortsätter nästa dag.

Vi ska se till att följa upp med en intervju från andra dagen. Och framöver bjuder vi även på videoinslag från äventyret!

Rutinerade veteraner, unga äventyrare och återvändande klassegervinnare. I år är startfältet till Gotland Runt fyllt av berättelser som påminner om en och samma sak: det här är en segling för alla som vågar drömma lite stort. Vi har träffat tre av dem. Med drygt en vecka kvar till start den 28 juni har vi tillsammans med vår redaktionella samarbetspartner Skippo mött några av de besättningar som gör årets upplaga av Gotland Runt. En sak är tydlig genom alla tre möten: Gotland Runt är inte bara för proffsen. Erfarenhet möter entusiasm Kajsa Terz Moravet är inget nyfiket nybörjarnamn i startfältet – hon är ett återkommande ansikte i Gotland Runt och ger sig ut igen i år, den här gången på Omega 42:an Oriole tillsammans med sin pappa. Det är en välbeprövad och pålitlig kryssare som passar upplägget perfekt. Att segla ihop med familjen, på en båt alla känner utan och innan, är en medveten strategi. Kajsas råd till den som funderar på att ta steget? Öppna upp båten och bjud in andra – precis som pappan gjort tidigare, när yngre Omega-ägare utan kappseglingserfarenhet fick följa med bara för att känna på det. Det är så fler hittar dit. – Jag tycker det är kul att kryssa. Jag kan tycka att det blir lite tråkigt när man seglar spinnaker hela vägen ner till rundningen och sedan vrider det och man åker med vinden tillbaka igen. Ungdomarna tar för sig Åtta ungdomar i en Linjett 35 – det är en av de mest inspirerande satsningarna i årets startfält. Tilda Bindzaus och Linnea Neiderud leder en besättning av unga seglare med rötterna i scouting och jollesegling, och de seglar Visbybanan på cirka 245 sjömil. Men storleken på äventyret är inte mindre för det. Besättningen har tränat ihop i flera år, bland annat genom offshore-racet Åland Offshore, och vet vad som väntar när sömnen tryter och vinden tar i. Deras budskap till andra ungdomar är glasklart: – Det funkar på en Linjett 35 och med teakdäck också. Man måste inte vara en gammal sjöbuse, halvproffs eller ha en renodlad kappseglingsbåt för att få uppleva det här äventyret. En segling som alla kan göra Anders Ekholm är tvåfaldig klassvinnare i Gotland Runt med sin X-332 Trixie och gör comeback i år med samma båt och en medvetet blandad besättning – erfarna kappseglare sida vid sida med yngre som är ute för upplevelsens skull. Han menar att bilden av Gotland Runt som något extremt och avancerat är missvisande, och att tröskeln egentligen är betydligt lägre än vad många tror. – Många tror att det är mer avancerat än vad det egentligen är. Det är många som seglar till Visby på sommaren – det behöver inte vara mer dramatiskt att segla ett Gotland Runt. Bara en dryg vecka återstår till start. Håll utkik på Skippo.se, hos Svenska Sjö och i våra sociala medier för löpande uppdateringar från världens största årliga havskappsegling.

Gruvhål, historia, folkliv, rörelse, makalös natur och skärgårdsromantik. Utö har allt en båtgäst kan önska sig. Följ med när Svenska Sjös Emma Lagerström upptäcker en av Stockholms södra skärgårds mest klassiska öar – tillsammans med Skippos Claes Olivecrona. När Emma Lagerström från Svenska Sjö Båtförsäkringar och Claes Olivecrona från Skippo glider in mot den klassiska skärgårdsön är det som att köra rakt in i ett stycke svensk sommarhistoria. Här har människor brutit malm sedan medeltiden, societeten har druckit punsch på verandor och Evert Taube har diktat sig varm. Sammantaget gör det Utö till mer än ett färdmål för sjöfarare. Det är ett begrepp. Pondus utan stress När man närmar sig hamnen reser sig den gamla gruvpatronens tjänstevilla som ett riktmärke över öns långa historia – en pampig byggnad som står som symbol för hela ön, stillsam pondus utan stress. Utö är en sådan plats där historiens vingslag känns ända in i märgen. Seglare, sommargäster, fiskare, konstnärer, barnfamiljer, livsnjutare – många är de som bara ”skulle stanna en natt” men blev kvar betydligt längre än så. Det började i berget. Utö var under århundraden ett av Sveriges viktigaste gruvsamhällen, med brytning som pågick från 1100-talet fram till slutet av 1800-talet. Här slets det hårt, djupt nere i schakten. Mörker, vatten, hetta och slit. I dag är samma plats mer av ett vykort. Gamla gruvhål ligger kvar som dramatiska påminnelser om livet som var, medan utsikten över Mysingen är desto ljusare. Kontrasterna gör Utö så speciellt – det vackra ovan jord och det brutala under. Mycket att upptäcka Det fina med Utö är att man inte stannar vid bryggan. Man går i land och försvinner in i ön. Här väntar bageri, värdshus, små vägar, cykelstigar, badvikar och historier bakom nästan varje knut. Emma och Claes lånar bil av en lokalprofil vars familj bott här sedan 1800-talet – en detalj som säger mycket om ön. På Utö lever generationerna sida vid sida med sommargästerna. Ett hett tips är annars att hyra cykel för att upptäcka ön på egen hand. På Utö har människor brutit malm sedan medeltiden, societeten har druckit punsch på verandor och Evert Taube har diktat sig varm. Kort sagt – en explosion av historia och skärgårdsromantik. Mitt på ön ligger Utö kyrka, vackert placerad nära vattnet. Inte den mest praktfulla kyrkan i landet, som Claes torrt konstaterar – men läget är sensationellt. Och som så ofta i skärgården är det historierna som gör platsen större än byggnaden. Här berättas om den unge prästen och kvinnan han älskade, som gick genom vårisen och aldrig kom tillbaka. Tragiskt, romantiskt, oförglömligt. Skärgården har alltid varit sådan: hänsynslös och poetisk på samma gång. Harmoni och balans Utö har en balans som inte alla öar kan skryta med. Här finns service utan att det känns exploaterat. Historia utan att det känns musealt. Natur utan att det känns otillgängligt. Liv och rörelse – men också stillhet. För båtfolk är det guld värt. Du kan komma hit för en natt och fylla på allt du behöver. Eller stanna flera dagar och ändå inte känna dig färdig.

Efter expeditioner bland världens högsta berg väntar nu ett nytt äventyr till havs för äventyraren Aron Andersson. Nästa mål är Gotland Runt – ombord på Svenska Sjös Elan 310 Groundbreaker tillsammans med den erfarne proffsseglaren Christian Harding. Aron Andersson är sedan länge känd för att utmana både sig själv och omgivningens föreställningar om vad som är möjligt. Efter att som barn ha drabbats av cancer blev han rullstolsburen, men det har inte hindrat honom från att genomföra en rad extrema äventyr. Genom åren har han bland annat bestigit Kebnekaise och Kilimanjaro, genomfört en Svensk Klassiker och deltagit i fyra Paralympics. Nu riktas fokus mot havet och den klassiska havskappseglingen Gotland Runt. Tillsammans med Christian Harding ska Aron Andersson segla Svenska Sjös Elan 310 Groundbreaker i Double Handed-klassen där endast två personer får vara ombord på båten under tävlingen. Förberedelserna inför satsningen är redan i full gång och målet är att visa att segling är en sport där fler kan hitta sin plats – oavsett förutsättningar. – Många tänker nog spontant att det inte går att kappsegla i rullstol. Men det mesta går om man är beredd att tänka lite annorlunda, säger Aron Andersson. För honom är segling heller inget nytt område. Han tävlade inom parasegling redan i unga år och deltog i Paralympics i Aten 2004 innan han senare gick vidare till friidrott och andra äventyrsprojekt. Men Gotland Runt innebär en annan sorts utmaning. Ombord på en mindre kappseglingsbåt krävs ständig rörelse, uthållighet och samarbete – ofta under tuffa väderförhållanden och med begränsad sömn. Inte minst när båten ska seglas på endast två personer. Detta är det första inslaget i serien om Aron och Christians gemensamma dröm om Gotland Runt – en samproduktion mellan Skippo och Svenska Sjö Båtförsäkringar.