Nyheter

Här samlar vi nyheter om svenskt båtliv - för att vi, precis som du, trivs till sjöss!

Dags att lacka om friborden? Testa att foliera båten!

ons 10 maj 2023

Att foliera bilar är inget nytt men på sjön är det ännu inte lika vanligt. Men kanske kan det vara ett bra alternativ till den långa processen att lacka om en båt? Familjen Dolk testade plastfilm på sin Farr 31. Resultatet blev slående. Se inslaget och läs intervjun med Svenska Sjös försäkringstagere Jonas Dolk. Kanske kan du inspireras att foliera båten du med?

En kappseglingsmaskin stod högst upp på listan när Jonas och Anna Dolk letade segelbåt. Men paret ställde också krav på att familjen skulle kunna få plats att semestra ombord.

När de 2006 hittade en Farr 31:a var valet sjävklart. En snygg kölbåt med segelegenskaper likt en jolle – som gjort för två inbitna kappseglare. Under åren har kappseglingarna varit många och båtprojekten likaså.

– Jag har gjort väldigt mycket på båten genom åren. Allt från att sätta dit peke till att bygga om hela inredningen. Skulle kunna säga att jag fixat med det mesta som man kan göra, säger Jonas Dolk.

  • 269238539_3053068361629502_3831576069264980584_n-1024x1024.jpg
  • dolk-anna-jonas-1024x1024.jpg

Bli av med en möljkig gelcoat

Ett projekt som på senare år blivit allt mer pockande är färgen på friborden. Efter många år till sjöss och lika många vårrustningar med polertrasa och rubbing var gelcoaten så gott som slut. Då ställdes Jonas och Anna inför projektet att lacka om båten.

– Det skulle bli andra gången jag sprutlackerade en båt så jag vet hur mycket arbete runtikring det kräver. Man ska ha en bra lokal eller ett tält med rätt lufttryck och allt måste täckas av så att färgen inte kommer någonstans där den inte ska vara. Då fick jag idén att kolla upp det här med foliering, säger Jonas Dolk.

Det skulle visa sig vara ett framgångskoncept.

Även om Jonas var frestad över att testa foliera båten på egen hand är hand glad att han lämnade det åt proffsen. Istället gick han loss med gelcoatspackel för att få bort små skavanker båten dragit på sig under åren.

– Även när man folierar så ser man allt igenom filmen. Det gör att alla små hack och repor måste fixas till, men däremot så krävs ingen polering vilket sparar tid.

För Jonas och Anna var den sparade tiden mest tilltalande. De små skadorna på friborden tog inte mer än en dag att laga. När skadorna var reparerande backades trailer och båt in i ett skjul där proffsen tog över för själva folieringen.

  • foliera-baten-istället-för-att-lackera-billigare2-1024x1024.jpeg
  • foliera-baten-istället-för-att-lackera-billigare-1024x1024.jpeg

Spara tid och pengar genom att foliera båten

Samtidigt fordrar foliering frågor. Hur bestående kan en plastfilm som utsätts för väder, vind och UV-strålning egentligen vara?

– Vad gäller hur UV-beständig filmen är så får man nog helt enkelt följa specifikationerna på filmen man väljer. Det finns såklart olika kvaliteter men den jag valde ska hålla i cirka tio år utan att bli allt för urblekt, säger Jonas Dolk.

Beträffande skav, repor och mindre skavanker tror inte Jonas att de ska behöva oroa sig allt för mycket.

– Små repor ska självläka från solen medan större repor som inte gått igenom filmen går att polera bort. Går det däremot hål behöver man byta den delen och då kan det lätt synas att det är en lagning, säger Jonas och fortsätter:

– Vad jag är lite orolig över är ifall skot som dras mot friborden skulle kunna skapa friktion som i sin tur värmer upp och går igenom filmen. Men det återstår att se efter sommaren.

Väl inne i skjulet gjorde firman han anlitat jobbet färdigt på en dag. Men förutom tid så sparade familjen Dolk även en slant på att strunta i sprutlackeringen. Enligt Jonas egna uppskattningar kostade plastfilm och jobb bara hälften av vad en omlackering skulle ha gjort.

– Jag tycker att det har varit otroligt smidigt. Vi hade en liten tanke om att försöka göra allt jobb själva. Men jag är oerhört glad att det inte blev så. Det krävs så mycket kunskap och erfarenhet. Dessutom fick vi ett så himla bra och trevlig bemötande från de som gjorde jobbet, säger Jonas Dolk.

Rutinerade veteraner, unga äventyrare och återvändande klassegervinnare. I år är startfältet till Gotland Runt fyllt av berättelser som påminner om en och samma sak: det här är en segling för alla som vågar drömma lite stort. Vi har träffat tre av dem. Med drygt en vecka kvar till start den 28 juni har vi tillsammans med vår redaktionella samarbetspartner Skippo mött några av de besättningar som gör årets upplaga av Gotland Runt. En sak är tydlig genom alla tre möten: Gotland Runt är inte bara för proffsen. Erfarenhet möter entusiasm Kajsa Terz Moravet är inget nyfiket nybörjarnamn i startfältet – hon är ett återkommande ansikte i Gotland Runt och ger sig ut igen i år, den här gången på Omega 42:an Oriole tillsammans med sin pappa. Det är en välbeprövad och pålitlig kryssare som passar upplägget perfekt. Att segla ihop med familjen, på en båt alla känner utan och innan, är en medveten strategi. Kajsas råd till den som funderar på att ta steget? Öppna upp båten och bjud in andra – precis som pappan gjort tidigare, när yngre Omega-ägare utan kappseglingserfarenhet fick följa med bara för att känna på det. Det är så fler hittar dit. – Jag tycker det är kul att kryssa. Jag kan tycka att det blir lite tråkigt när man seglar spinnaker hela vägen ner till rundningen och sedan vrider det och man åker med vinden tillbaka igen. Ungdomarna tar för sig Åtta ungdomar i en Linjett 35 – det är en av de mest inspirerande satsningarna i årets startfält. Tilda Bindzaus och Linnea Neiderud leder en besättning av unga seglare med rötterna i scouting och jollesegling, och de seglar Visbybanan på cirka 245 sjömil. Men storleken på äventyret är inte mindre för det. Besättningen har tränat ihop i flera år, bland annat genom offshore-racet Åland Offshore, och vet vad som väntar när sömnen tryter och vinden tar i. Deras budskap till andra ungdomar är glasklart: – Det funkar på en Linjett 35 och med teakdäck också. Man måste inte vara en gammal sjöbuse, halvproffs eller ha en renodlad kappseglingsbåt för att få uppleva det här äventyret. En segling som alla kan göra Anders Ekholm är tvåfaldig klassvinnare i Gotland Runt med sin X-332 Trixie och gör comeback i år med samma båt och en medvetet blandad besättning – erfarna kappseglare sida vid sida med yngre som är ute för upplevelsens skull. Han menar att bilden av Gotland Runt som något extremt och avancerat är missvisande, och att tröskeln egentligen är betydligt lägre än vad många tror. – Många tror att det är mer avancerat än vad det egentligen är. Det är många som seglar till Visby på sommaren – det behöver inte vara mer dramatiskt att segla ett Gotland Runt. Bara en dryg vecka återstår till start. Håll utkik på Skippo.se, hos Svenska Sjö och i våra sociala medier för löpande uppdateringar från världens största årliga havskappsegling.

Gruvhål, historia, folkliv, rörelse, makalös natur och skärgårdsromantik. Utö har allt en båtgäst kan önska sig. Följ med när Svenska Sjös Emma Lagerström upptäcker en av Stockholms södra skärgårds mest klassiska öar – tillsammans med Skippos Claes Olivecrona. När Emma Lagerström från Svenska Sjö Båtförsäkringar och Claes Olivecrona från Skippo glider in mot den klassiska skärgårdsön är det som att köra rakt in i ett stycke svensk sommarhistoria. Här har människor brutit malm sedan medeltiden, societeten har druckit punsch på verandor och Evert Taube har diktat sig varm. Sammantaget gör det Utö till mer än ett färdmål för sjöfarare. Det är ett begrepp. Pondus utan stress När man närmar sig hamnen reser sig den gamla gruvpatronens tjänstevilla som ett riktmärke över öns långa historia – en pampig byggnad som står som symbol för hela ön, stillsam pondus utan stress. Utö är en sådan plats där historiens vingslag känns ända in i märgen. Seglare, sommargäster, fiskare, konstnärer, barnfamiljer, livsnjutare – många är de som bara ”skulle stanna en natt” men blev kvar betydligt längre än så. Det började i berget. Utö var under århundraden ett av Sveriges viktigaste gruvsamhällen, med brytning som pågick från 1100-talet fram till slutet av 1800-talet. Här slets det hårt, djupt nere i schakten. Mörker, vatten, hetta och slit. I dag är samma plats mer av ett vykort. Gamla gruvhål ligger kvar som dramatiska påminnelser om livet som var, medan utsikten över Mysingen är desto ljusare. Kontrasterna gör Utö så speciellt – det vackra ovan jord och det brutala under. Mycket att upptäcka Det fina med Utö är att man inte stannar vid bryggan. Man går i land och försvinner in i ön. Här väntar bageri, värdshus, små vägar, cykelstigar, badvikar och historier bakom nästan varje knut. Emma och Claes lånar bil av en lokalprofil vars familj bott här sedan 1800-talet – en detalj som säger mycket om ön. På Utö lever generationerna sida vid sida med sommargästerna. Ett hett tips är annars att hyra cykel för att upptäcka ön på egen hand. På Utö har människor brutit malm sedan medeltiden, societeten har druckit punsch på verandor och Evert Taube har diktat sig varm. Kort sagt – en explosion av historia och skärgårdsromantik. Mitt på ön ligger Utö kyrka, vackert placerad nära vattnet. Inte den mest praktfulla kyrkan i landet, som Claes torrt konstaterar – men läget är sensationellt. Och som så ofta i skärgården är det historierna som gör platsen större än byggnaden. Här berättas om den unge prästen och kvinnan han älskade, som gick genom vårisen och aldrig kom tillbaka. Tragiskt, romantiskt, oförglömligt. Skärgården har alltid varit sådan: hänsynslös och poetisk på samma gång. Harmoni och balans Utö har en balans som inte alla öar kan skryta med. Här finns service utan att det känns exploaterat. Historia utan att det känns musealt. Natur utan att det känns otillgängligt. Liv och rörelse – men också stillhet. För båtfolk är det guld värt. Du kan komma hit för en natt och fylla på allt du behöver. Eller stanna flera dagar och ändå inte känna dig färdig.

Efter expeditioner bland världens högsta berg väntar nu ett nytt äventyr till havs för äventyraren Aron Andersson. Nästa mål är Gotland Runt – ombord på Svenska Sjös Elan 310 Groundbreaker tillsammans med den erfarne proffsseglaren Christian Harding. Aron Andersson är sedan länge känd för att utmana både sig själv och omgivningens föreställningar om vad som är möjligt. Efter att som barn ha drabbats av cancer blev han rullstolsburen, men det har inte hindrat honom från att genomföra en rad extrema äventyr. Genom åren har han bland annat bestigit Kebnekaise och Kilimanjaro, genomfört en Svensk Klassiker och deltagit i fyra Paralympics. Nu riktas fokus mot havet och den klassiska havskappseglingen Gotland Runt. Tillsammans med Christian Harding ska Aron Andersson segla Svenska Sjös Elan 310 Groundbreaker i Double Handed-klassen där endast två personer får vara ombord på båten under tävlingen. Förberedelserna inför satsningen är redan i full gång och målet är att visa att segling är en sport där fler kan hitta sin plats – oavsett förutsättningar. – Många tänker nog spontant att det inte går att kappsegla i rullstol. Men det mesta går om man är beredd att tänka lite annorlunda, säger Aron Andersson. För honom är segling heller inget nytt område. Han tävlade inom parasegling redan i unga år och deltog i Paralympics i Aten 2004 innan han senare gick vidare till friidrott och andra äventyrsprojekt. Men Gotland Runt innebär en annan sorts utmaning. Ombord på en mindre kappseglingsbåt krävs ständig rörelse, uthållighet och samarbete – ofta under tuffa väderförhållanden och med begränsad sömn. Inte minst när båten ska seglas på endast två personer. Detta är det första inslaget i serien om Aron och Christians gemensamma dröm om Gotland Runt – en samproduktion mellan Skippo och Svenska Sjö Båtförsäkringar.