Nyheter

Här samlar vi nyheter om svenskt båtliv - för att vi, precis som du, trivs till sjöss!

Nya regler för toatömning – avgift och ändrad tillsyn

ons 19 apr. 2023

Från och med 1 maj får hamnar med tömningsstation för toalettavfall börja ta ut en avgift för användning. Samtidigt införs kommunal tillsyn i hamnarna. Allt som allt ska dessa nya regler göra tömning lättare i det långa loppet.

Snart införs nya regler gällande toalettavfall och tömning i hamn. Med hjälp av experter reder vi på Svenska Sjö ut varför ändringarna görs, och hur de ska fungera.

Grundtanken med toatömningslagen har hela tiden varit att förbättra närmiljön hav, sjöar och vattendrag. Parallellt har det även motarbetat övergödning av samma vatten. Men såväl bransch- och båtfolk, som Transportstyrelsen, den ansvariga myndigheten, ser lagen som något av ett misslyckande.

Nya regler ska ger fler stationer

Stationerna där tömning av toalettavfall varit möjligt har varit för få, de har sällan fungerat, och ofta varit kostsamma för gästhamnen eller båtklubben som underhållit dem.

– Utifrån den repsons vi fått från från fritidsbåtsägare och hamnar har kravet inte fungerat så som föroppningen. Även om de allra flesta vetat om kraven. Flera hamnar har blundat för kravet och inte byggt tömningsstationer. Mycket på grund av att risken för tillsyn har varit ganska så liten, säger Lina Petersson, sakkunnig inom sjöfartens miljöfrågor på Transportstyrelsens sektion för miljö.

Tillsynsansvaret som tidigare legat hos Transportstyrelsen lämnas nu åt kommunerna. Tanken är att den nya regler ska möjliggöra fler inspektioner och bättre uppföljning. Kravet på att kunna ta emot avfall i hamn kommer emellertid att vara detsamma.

– Man måste kunna ta emot allt avfall som normalt anlöpande båtar har. Är det en båtklubb där det inte finns hemmahörande eller gästande båtar som har däckstömning behövs det inte, men då är det viktigt att man gör en inventering som i sin tur ligger till grund för planen, säger Lina Petersson.

Samtidigt som kraven på hamnar och båtklubbar ökar och tillsynen förbättras sker ännu en ändring. Regeln om att hamnar inte få ta betalt för mottagandet av toalettavfall slopas.

Förhoppningen är att fritidsbåtshamnar ska kunna minska omkostnaderna för tömningsstationen. På så sätt ska fler båtklubbar eller kommersiella hamnar vilja bygga tömningsstationer.

– Avgiften ska vara direktkopplad till kostnaderna, och det kommer inte vara tillåtet att gå med vinst, säger Lina Petersson, sakkunnig inom sjöfartens miljöfrågor på Transportstyrelsens sektion för miljö.

svsjo-bild-till-toaartikel-1024x1024.jpg

Carl Rönnow, sakkunnig inom miljö och hållbarhet på SBU, och Lina Petersson på sektionen för miljö på Tarnsportstyrelsen berättar om de nya reglerna och varför de görs.

En efterlängtad regeländring

Beskedet att den så kallade ”no special fee"-principen slopas är ett som Svenska Båtunionen, SBU, väntat länge på.

– Det finns har inte funnits något incitament för en båtklubb, gästhamn eller kommun att underhålla tömningsstationerna på ett bra sätt. Ser man till hur systemen fungerat sedan det infördes krav på att tömma toalettavfall i hamn har det varit under all kritik. Framförallt sedan i fjol när Transportstyrelsen tog bort möjligheten att rapportera huruvida en station fungerat eller inte, säger Carl Rönnow, sakkunnig inom miljö och hållbarhet på SBU.

Hur avgiften ska utformas och vad slutpriset vid pumpen kommer däremot bli är svårt att säga. Men den nya förordningen tillåter inte att avgifterna är större än 70 procent av den totala underhållskostnaden.

– När den matematiska biten av hur avgifterna ska utformas faller på plats så tror jag att detta kommer att bli väldigt bra, säger Carl Rönnow.

Den nya tillsynen är också något som han och Svenska Båtunionen ställer sig positiva till.

– När kommuner ska börja bedriva tillsynen är det är en möjlighet för båtklubben att leva upp till regelverket vilket i sin tur gynnar båtägarna.

Rutinerade veteraner, unga äventyrare och återvändande klassegervinnare. I år är startfältet till Gotland Runt fyllt av berättelser som påminner om en och samma sak: det här är en segling för alla som vågar drömma lite stort. Vi har träffat tre av dem. Med drygt en vecka kvar till start den 28 juni har vi tillsammans med vår redaktionella samarbetspartner Skippo mött några av de besättningar som gör årets upplaga av Gotland Runt. En sak är tydlig genom alla tre möten: Gotland Runt är inte bara för proffsen. Erfarenhet möter entusiasm Kajsa Terz Moravet är inget nyfiket nybörjarnamn i startfältet – hon är ett återkommande ansikte i Gotland Runt och ger sig ut igen i år, den här gången på Omega 42:an Oriole tillsammans med sin pappa. Det är en välbeprövad och pålitlig kryssare som passar upplägget perfekt. Att segla ihop med familjen, på en båt alla känner utan och innan, är en medveten strategi. Kajsas råd till den som funderar på att ta steget? Öppna upp båten och bjud in andra – precis som pappan gjort tidigare, när yngre Omega-ägare utan kappseglingserfarenhet fick följa med bara för att känna på det. Det är så fler hittar dit. – Jag tycker det är kul att kryssa. Jag kan tycka att det blir lite tråkigt när man seglar spinnaker hela vägen ner till rundningen och sedan vrider det och man åker med vinden tillbaka igen. Ungdomarna tar för sig Åtta ungdomar i en Linjett 35 – det är en av de mest inspirerande satsningarna i årets startfält. Tilda Bindzaus och Linnea Neiderud leder en besättning av unga seglare med rötterna i scouting och jollesegling, och de seglar Visbybanan på cirka 245 sjömil. Men storleken på äventyret är inte mindre för det. Besättningen har tränat ihop i flera år, bland annat genom offshore-racet Åland Offshore, och vet vad som väntar när sömnen tryter och vinden tar i. Deras budskap till andra ungdomar är glasklart: – Det funkar på en Linjett 35 och med teakdäck också. Man måste inte vara en gammal sjöbuse, halvproffs eller ha en renodlad kappseglingsbåt för att få uppleva det här äventyret. En segling som alla kan göra Anders Ekholm är tvåfaldig klassvinnare i Gotland Runt med sin X-332 Trixie och gör comeback i år med samma båt och en medvetet blandad besättning – erfarna kappseglare sida vid sida med yngre som är ute för upplevelsens skull. Han menar att bilden av Gotland Runt som något extremt och avancerat är missvisande, och att tröskeln egentligen är betydligt lägre än vad många tror. – Många tror att det är mer avancerat än vad det egentligen är. Det är många som seglar till Visby på sommaren – det behöver inte vara mer dramatiskt att segla ett Gotland Runt. Bara en dryg vecka återstår till start. Håll utkik på Skippo.se, hos Svenska Sjö och i våra sociala medier för löpande uppdateringar från världens största årliga havskappsegling.

Gruvhål, historia, folkliv, rörelse, makalös natur och skärgårdsromantik. Utö har allt en båtgäst kan önska sig. Följ med när Svenska Sjös Emma Lagerström upptäcker en av Stockholms södra skärgårds mest klassiska öar – tillsammans med Skippos Claes Olivecrona. När Emma Lagerström från Svenska Sjö Båtförsäkringar och Claes Olivecrona från Skippo glider in mot den klassiska skärgårdsön är det som att köra rakt in i ett stycke svensk sommarhistoria. Här har människor brutit malm sedan medeltiden, societeten har druckit punsch på verandor och Evert Taube har diktat sig varm. Sammantaget gör det Utö till mer än ett färdmål för sjöfarare. Det är ett begrepp. Pondus utan stress När man närmar sig hamnen reser sig den gamla gruvpatronens tjänstevilla som ett riktmärke över öns långa historia – en pampig byggnad som står som symbol för hela ön, stillsam pondus utan stress. Utö är en sådan plats där historiens vingslag känns ända in i märgen. Seglare, sommargäster, fiskare, konstnärer, barnfamiljer, livsnjutare – många är de som bara ”skulle stanna en natt” men blev kvar betydligt längre än så. Det började i berget. Utö var under århundraden ett av Sveriges viktigaste gruvsamhällen, med brytning som pågick från 1100-talet fram till slutet av 1800-talet. Här slets det hårt, djupt nere i schakten. Mörker, vatten, hetta och slit. I dag är samma plats mer av ett vykort. Gamla gruvhål ligger kvar som dramatiska påminnelser om livet som var, medan utsikten över Mysingen är desto ljusare. Kontrasterna gör Utö så speciellt – det vackra ovan jord och det brutala under. Mycket att upptäcka Det fina med Utö är att man inte stannar vid bryggan. Man går i land och försvinner in i ön. Här väntar bageri, värdshus, små vägar, cykelstigar, badvikar och historier bakom nästan varje knut. Emma och Claes lånar bil av en lokalprofil vars familj bott här sedan 1800-talet – en detalj som säger mycket om ön. På Utö lever generationerna sida vid sida med sommargästerna. Ett hett tips är annars att hyra cykel för att upptäcka ön på egen hand. På Utö har människor brutit malm sedan medeltiden, societeten har druckit punsch på verandor och Evert Taube har diktat sig varm. Kort sagt – en explosion av historia och skärgårdsromantik. Mitt på ön ligger Utö kyrka, vackert placerad nära vattnet. Inte den mest praktfulla kyrkan i landet, som Claes torrt konstaterar – men läget är sensationellt. Och som så ofta i skärgården är det historierna som gör platsen större än byggnaden. Här berättas om den unge prästen och kvinnan han älskade, som gick genom vårisen och aldrig kom tillbaka. Tragiskt, romantiskt, oförglömligt. Skärgården har alltid varit sådan: hänsynslös och poetisk på samma gång. Harmoni och balans Utö har en balans som inte alla öar kan skryta med. Här finns service utan att det känns exploaterat. Historia utan att det känns musealt. Natur utan att det känns otillgängligt. Liv och rörelse – men också stillhet. För båtfolk är det guld värt. Du kan komma hit för en natt och fylla på allt du behöver. Eller stanna flera dagar och ändå inte känna dig färdig.

Efter expeditioner bland världens högsta berg väntar nu ett nytt äventyr till havs för äventyraren Aron Andersson. Nästa mål är Gotland Runt – ombord på Svenska Sjös Elan 310 Groundbreaker tillsammans med den erfarne proffsseglaren Christian Harding. Aron Andersson är sedan länge känd för att utmana både sig själv och omgivningens föreställningar om vad som är möjligt. Efter att som barn ha drabbats av cancer blev han rullstolsburen, men det har inte hindrat honom från att genomföra en rad extrema äventyr. Genom åren har han bland annat bestigit Kebnekaise och Kilimanjaro, genomfört en Svensk Klassiker och deltagit i fyra Paralympics. Nu riktas fokus mot havet och den klassiska havskappseglingen Gotland Runt. Tillsammans med Christian Harding ska Aron Andersson segla Svenska Sjös Elan 310 Groundbreaker i Double Handed-klassen där endast två personer får vara ombord på båten under tävlingen. Förberedelserna inför satsningen är redan i full gång och målet är att visa att segling är en sport där fler kan hitta sin plats – oavsett förutsättningar. – Många tänker nog spontant att det inte går att kappsegla i rullstol. Men det mesta går om man är beredd att tänka lite annorlunda, säger Aron Andersson. För honom är segling heller inget nytt område. Han tävlade inom parasegling redan i unga år och deltog i Paralympics i Aten 2004 innan han senare gick vidare till friidrott och andra äventyrsprojekt. Men Gotland Runt innebär en annan sorts utmaning. Ombord på en mindre kappseglingsbåt krävs ständig rörelse, uthållighet och samarbete – ofta under tuffa väderförhållanden och med begränsad sömn. Inte minst när båten ska seglas på endast två personer. Detta är det första inslaget i serien om Aron och Christians gemensamma dröm om Gotland Runt – en samproduktion mellan Skippo och Svenska Sjö Båtförsäkringar.